Golfers

Hemma igen efter tre dagar på internat. Roliga dagar, men samtidigt väldigt intensiva. Därför var det särskilt skönt att svänga in på Dormy på vägen hem. Att få gå runt och botanisera bland 2008 års nyheter som i många fall redan hamnat i hyllorna. I några inlägg kommer jag att presentera mina första intryck efter att ha sett några av nyheterna.

Kan man slå rakare än rakt? Är det i så fall värt 1.800 kr? Det finns skaft för alla, även för dem som är gjorda av pengar. Och dem som drivs av drömmar.

Padraig Harrington vann British Open med hybridskaft från Hybrex Golf. Hybrex Helix Tour är ett skaft som är gjort av både grafit och titan. Smakar det så kostar det. 1.800 kr. Finns hos Easy Swing.

1988  reste jag runt i USA under fem veckor. Ett fullspäckat program med resande kors och tvärs från öst till väst. Mitt golfintresse var inte väckt på den tiden. Därför hade jag ingen aning om vad jag gick miste om under de två dygn jag befann mig i Phoenix. Fanns visserligen en del annat att se, som t ex de hundratals F16-plan som stod uppradade så lång ögat kunde nå på den flygbas där jag bodde under besöket.

Hittade detta långa inlägg på www.golfwrx.com. Skrivet av signaturen hull 17rw efter ett besök i Pings fabrik i Phoenix. Låter verkligen som en besök i tomtens verkstad.

"I just got back from Phoenix and I took the tour of the Ping plant. They were making a lot of product in fact at the time they were running 3 8 hour shifts, thats 24 hours straight of making clubs. I was able to take a look at the fitting center and range. Our tour guide said they recently had to put up a net in the back as Bubba Watson and some other Ping Tour Professionals were clearing the back of the range which is 350 yards, they previously did not have a net in the back.

I was able to view the wax casting trees and then the slurry ceramic trees once wax is removed. We were able to handle unfinished clubs before tree posts were ground off the bottom of the club. I saw the polishing room, were about 50 people are polishing the clubs before finishing and they let us hold clubheads that were still hot off the polishers. They we went to the shop where the Guyson finish was applied, the clubhead went in unfinished and came out almost instantly with the Guyson finish applied.

Next was the Paintfill room were they added the paintfill to all the heads and then they added the CTP (Custom Tuning Ports) inserts. The CTP's are also weighted so they can adjust swingweight to customers request or to get the club to D0, what they call the Ping standard for headweight. Depending on the length of the club they need a lighter or heavier CTP. We also visited Pings Rubber room were they are able to make all their own CTP inserts, putter inserts and bag and top bottoms. They also showed us machines that at one time were used to make parts for NASA. This was the same room where they made the famous Ping golfballs with the 2 colors. The bag tops and bottoms are one piece of plastic that come out of a mold and we were able to handle them hot off the mold. They showed us the medium material they use for this and it is basically a plastic pellet with a few black dye pellets so they can get the black color as the medium material is clear.

We then proceeded to the assembly area where the clubheads were attatched to the shaft with epoxy and they use a driver for steel shafts to get the shaft into the head and with graphite the guy slams the butt end of the shaft on a metal pad to get the graphite shaft into the heads (The driver they use for irons cracks graphite so they do it by hand). They apply ferrules to the Tour and S58 heads before reshafting. The clubs are then placed into a dryer that super speeds the epoxy drying process. The clubs then go to the grip station where the grippers apply the tape and grip in only a couple of seconds (As fast as I have ever seen), there was a Women who puts the tape on by twirling the club and it goes on perfect everytime. The best part of this area was the guys doind the loft and lie, they literally have a computer that will not let them continue unless the lie is perfect (You would think this would happen often, Nope!) they would put the club in the vise hit it once and get the perfect lie everytime, it is suprising how hard they hit the club with the mallet.

The clubs then go through the packaging station where they are wrapped up in the famous Ping paper towel wrapping and plastic wrap, they are then put in a box and shipping label is printed. The tour concludes and you can head over to the club repair department. If you live in Phoenix and play Pings you are lucky! You can walk in there and they will do anything within a few hours and the cost of this was very reasonable (CHEAP). They have all kinds of hats and divot tools and stuff you can buy only there. I picked up a Divot tool ball marker and they gave everyone a Key Chain for free. Amazingly the cost of the Tour is Free! I was just amazed at the amount of clubs being produced, and Ping does not make any clubs until they have been ordered and paid for, they are a Zero debt company. They own the land and buildings, the machinery and all shafts and stuff are paid for. I had a great time!"

Tror jag det. Vem skulle inte vilja göra en sådan rundtur. Dessvärre lär Ping ha flyttat delar av sin produktion till Kina, precis som de flesta (alla?) andra amerikanska företag i branschen. Personalkostnaderna blev för höga i USA.

Läs inlägget och kommentarer HÄR.

Snygg katalog med allt en golfande dam kan önska sig i utrustningsväg.

Klicka på bilden för att bläddra i katalogen.

Den här helgen inleds den stora utrustningmässan i München. Där hade jag gärna varit.



Bild från Todays Golfer.

CG14, så heter de nya skönheterna som Todays Golfer idag presenterade på sin webb. Snygga, tycker jag. Jag gillar inte de nya Cleveland-järnen (CG Red/CG Gold), men de här wedgarna skulle utseendemässigt kunna passa bra ihop med Nikes drivers, fairwaywoods och nu också järn i Sumo-serien.





Sumo järn


Sumo 5900 och 5000

Nu har golfreorna startat och fler är på gång. Hemmaklubben Kallfors startade sin rea i lördags, Stadium och Dormy börjar sina reor i morgon. Dormy har redan tjuvstartat på nätet. Även Golfstore-butikerna igång. Likaså Budget Golf. Dimbo flaggar inte direkt tydligt för sin rea på hemsidan, men nog är det rea även där.

Vill man gå utanför landets gränser så rear Golfsmith.

Det är med andra ord hög tid att fundera på vad man "behöver" köpa.

Klockan var 12.18 den 19 juni 1976 då Silvia Renate Sommerlath sa ja till att gifta sig med Kung Carl XVI Gustaf och därmed bli Sveriges drottning. Därefter följde en bröllopsfest med 300 gäster. En stor händelse som bevakades av media från alla världens hörn. En medial händelse av denna kaliber krävde att hovet förstärkte sina egna resurser för att klara av att sköta alla mediekontakter. En av dem som anlitades för att hjälpa till var min gamla arbetskamrat. Han var född och uppvuxen i Dalsland, något som han kände stor stolthet över. Vid högtidliga tillfällen bar han därför alltid Dalslands landskapsnål på kavajslaget, så också denna dag. Det var ju inte var dag han fick chans att arbeta i samband med ett kungabröllop, så nog var det högtidligt allt.

Tidigt under festen stötte han ihop med en annan man som också bar Dalslands landskapsnål på kavajslaget. Trevligt, tänkte min arbetskamrat, att det är fler dalslänningar här och nickade glatt men diskret. Efter en stund stötte han ihop med ytterligare en dalslänning. Även denna gång nickade han igenkännande. Precis som motorcyklister visar samhörighet genom att hälsa när de möter en annan motorcyklist så hälsar dalslänningar på varandra. I alla fall då, på den tiden.

När arbetskamratet mötte den tredje dalslänningen började han undra lite smått över sannolikheten att så många dalslänningar skulle vara bjudna på bröllopsfesten. Vilken koppling har kungen till Dalsland? Eller fanns kopplingen på Silvias sida? Han hann aldrig fundera klart förrän ytterligare en dalslänning dök upp. Från att ha känt samhörighet med de första tre som han sett "hemifrån" började han nu verkligen undra vad det kom sig att så många var där. Han gick därför fram och hälsade. Bemötandet blev inte det han hade förväntat sig. Tvärtom. Istället för ett glatt samtal dalslänningar emellan drogs han diskret åt sidan och fick frågan "vem är du"? De andra dalslänningarna hade nämligen uppmärksammat att min arbetskamrat bar landskapsnålen, men kände inte igen honom. Det visade sig att Dalslands landskapsnål just denna dag utgjorde SÄPO:s hemliga igenkänningssignal. Problemet var bara att min arbetskamrat inte jobbade för SÄPO, vilket skapade stor oro bland de andra "dalslänningarna".

Vad har då denna historia med golf att göra kan man verkligen undra. Jo, en del av oss golfare, amatörer som proffs, har valt att på handleden eller runt halsen bära ett magnetarmband från Trions:Z. Precis som arbetskamraten på kungabröllopet kände samhörighet med de andra dalslänningarna, kände jag samhörighet med den golfare som jag mötte på Pride Masters, som bar ett svart/beige Trion:Z på vänster handled. Och visst kände jag en viss samhörighet även med Stephen Ames som gick i ledarboll med Tiger Woods i helgens major. För den uppmärksamme kunde se att även Stephen bar ett Trion:Z på handleden.

Precis som min arbetskamrats samhörighet med de andra dalslänningarna på bröllopsfesten rann av honom när det visade sig att de inte alls var dalslänningar utan SÄPO-män, skulle min samhörighet med andra Trions:Z- bärare rinna av om jag fick klart för mig att 200 PGA professionals var betalda för att övertyga mig och andra om att Trion:Z kan bidra till att lindra skadeproblem eller andra besvär. Jag tog därför och kollade upp detta. Trion:Z betalar inte 200 golfproffs för att bära armbandet. Stephen Ames, Angel Cabrera, Andres Romero och många andra har själva valt Trion:Z för att de anser att det på ett eller annat sätt bidrar till deras välbefinnande. Faktum är att det bara är så få som två av omkring 200 golfprofiler som får betalt för att bära bandet. Intressant, eller hur?



(Och för den som inte tidigare följt bloggen kan läsa här om bakgrunden till detta inlägg. Jag vill också understryka att inte heller jag får betalt eller på annat sätt premieras för att skriva om Trion:Z).

Kan detta vara något? Mitt första intryck är att det är lite "TV-shop" över bagen.

Idag fick jag Golf Digest nr 5/2007 i min hand. I detta nummer finns en artikel om Peter "Foppa" Forsberg. Jag har bestämt för mig att han tidigare har spelat med en Callaway-driver. För den som finner det intressant kan jag berätta att han på bilderna i Golf Digest spelar med en Titleist D2. Säkert bra för Titleist och förhoppningsvis för Foppa också. Särskilt om drivern funkar för hans sving. Jag testade Titleist D1 igår. Inte en klubba för mig. Lyckades knappt få bollen att lyfta trots 10,5 grads loft och regularskaft. Skulle gissa att Titleist funkar bättre för Foppa. Jag är ju inte riktigt lika vältränad som han är...nuförtiden i alla fall.

Så här såg Cabreras bag ut när han vann US Open:

Driver: Ping Rapture 7.5°
Fairwaywood: Ping TiSI Tec 14°
Hybrid: Nickent 3DX DC ironwood 17°
Järn: Ping S58 Irons (3-9, pw) Rifle 7.0 skaft
SW: Titleist Vokey spin milled 54°
LW: Titleist Vokey prototyp 60°
Putter: Ping Redwood Anser
Boll: Titleist Pro V1x

(uppdaterad 2007-06-19)


Läs mer på:
http://www.pinggolf.com/tour_index.html

Där finns bland annat att läsa att Cabrera snittade ca 280 meter med drivern under veckan. Snittade...

Inte min dock utan Stadiums. På väg hem från jobbet, stressad till tåget rusade jag in för att se om dom hade någon vit tröja som jag kan ha på banan under söndagens spel. Hann inte titta så noga förrän jag såg att det stod en Callaway FT-i ett av klubbställen. Med de fina slagen med kamratens FT-i igår färskt i minnet frågade jag "såklart" (hade jag något val?) om dom hade någon demoklubba inne. Och det hade dom. Spel med klubban på söndag. Rapport kommer därefter. Jag var inne på det igår...är detta klubban som kommer att revolutionera mitt spel?

För en tid sedan skrev jag om Trion:Z som jag kallade magnetiska under. Jag har använt ett armband under ett antal veckor, men i förra veckan plockade jag av mig det. Bandet fick ligga på byrån i tre dagar och vad händer då? Jo, jag börjar känna av min tennisarmbåge igen. Det gamla problemet som helt lyst med sin frånvaro under hela våren och så länge som jag burit armbandet. Tre dagar utan band, sedan var den gamla skadan kännbar igen. Förklara det den som kan.

Nu är i alla fall bandet tillbaka på armen igen.

I en del tidigare inlägg har det handlat om att se bra ut på golfbanan. Trivs man med det man har på sig så stärks självförtroendet och man spelar bättre. I alla fall ibland. Jag som glasögonbärare vill inte bara ser bra ut på banan, jag vill se bra också. Att kisa i solen är inte kul. Inte heller att tvingas fråga spelkamraterna om vart bollen landade.

Sport Optik säljer sportglasögon på Internet och i butiken på Kungsgatan i Stockholm. Jag gjorde ett snabbt besök där häromdagen. Jag har glasögon som jag är nöjd med. Både slipade solglas och fotokromatiska glasögon speciellt införskaffade med tanke på golfandet. De slipade solglasögonen tycker jag är lite för mörka om det inte är en strålande sommardag. Däremot de fotokromatiska är i det närmaste perfekta på golfbanan eftersom de blir mörka när det är soligt och ljusare när det är mulet. Det hindrade dock inte att jag tittade in på Sport Optik för att botanisera bland olika glasögonmodeller. Drabbades av omedelbar köplust när jag såg och provade några olika modeller. Inte minst när jag provade Rudy Project -modellen nedan. Snygga! Skulle passa mig perfekt. De har en diskret och tunn insatslins för de slipade glasen. Märks inte när man har dem på och syns inte genom solglasen.

Nu vet i alla fall jag vart jag ska gå om köplusten eller behovet av nya glasögon för golfbanebruk blir för stort.

Golf Tips Magazine finns det en amerikansk tidning som heter och som man ibland kan hitta i hos välsorterade tidningsförsäljare. Tidningen är främst inriktad på instruktionsartiklar och utrustning. Det årliga utrustningsnumret är för en utrustningsfanatiker som jag mycket underhållande läsning. Dessvärre har just det numret sedan ett par år försvunnit ur de svenska tidningshyllorna. Jag har helt enkelt fått hålla mig till tåls tills dess tester och omdömen lagts ut på tidningens webbplats. En tidigare ganska tafflig webbplats. Men nu har man gjort en rejäl uppryckning och presenterar en välfylld och intressant webbplats för alla oss som tycker om att grotta ner oss i utrustning och instruktioner.



På webbplatsen finns bland mycket annat informativa och intressanta köpguider. Samma guider och översikter som tidigare (och fortfarande finns?) fanns i Golf Tips Magazines utrustningsnummer.

Köpguide järn

Köpguide drivers

Köpguide bollar

Köpguide putters

Köpguide wedgar

Köpguide fairwaywoods

I min bag har jag en greenlagare i metall som jag vann i samband med en liten tävling jag var med i under en golfresa till Spanien för några år sedan. På greenlagaren finns det en fin liten knapp med logotypen från en spansk golfklubb. Jag vet att det finns ytterligare två sådana greenlagare med bollmarkeringsknapp på i Sverige. Kanske fler, men nog inte särskilt många fler. Ibland kan det vara kul att vara ensam om de där små detaljerna som gör golfutrustningen personlig.

I nätshoppen Fluffbabes kan man köpa bollmarkeringsknappar i silver. Det har jag aldrig sett tidigare. Skulle gissa att det inte finns alltför många sådana i Sverige heller. Och så där ruskigt många lär det inte bli heller med tanke på att de kostar 1.000 kr. För att lägga ut 1.000 kr på markeringsknappar krävs det verkligen "balls" eller en välfylld plånbok.

Stadium har ägt golfbutiken Edins i Ängelholm sedan 1999. Stadium satsar nu alltmer på specialbutiker och har då valt attt byta namn från Edins till Stadium Golf på butiken i Ängelholm.
I samband med den förändringen har man också startat en webbshop under samma namn. Webbshopen nås via www.edins.se och www.stadiumgolf.se.

Handla för 500 kr och varorna skickas fraktfritt.

Skrev häromdagen att säsongens golfkläder är lite nedtonade i färger och att det därför var kul att se färg på handskar. Nu har jag tack vare Golf Girl hittat accessoarerna som sätter färg på golfaren. Det japanska företaget Como!Come! tillverkar golfaccessoarer för den som verkligen vill synas och sticka ut på golfbanan. Deras produkter finns att köpa via The Bright Golf Company.

Fick en "beställning" häromdagen från kamraten som gärna ville att jag skulle köpa en rosa handske till honom. "Alltid retar det någon", skrev han. Nu har han chansen. Kom med dessa färglada ting på dina klubbor så kan jag lova att du kommer att sticka ut.