Golfers

"Snygg, men ful". Ungefär så skrev jag efter att ha sett de första bilderna på TaylorMades r7 CGB Max. Nu har jag sett den i verkligheten och jag har ändrat mig, eller rättare sagt bestämt mig. Den är fulsnygg. Ungefär som Meryl Streep, ingen skönhet, men så vacker ändå. Precis så upplevde jag r7 CGB Max.

Kommer r7 CGB Max att hamna i min bag? Kommer jag att gifta mig med Meryl Streep? Nej, det har jag mycket svårt att tänka mig. Träffytan tilltalar mig inte och någon nu livskamrat behöver jag inte.

Mizunos nya driver MP 600 stod där i ett ställ på Dormy. Snygg klubba som vid en första anblick ger ett kraftfullt intryck på något sätt. Ser inte så förlåtande ut, men den är ju å andra sidan inte gjort för dem med högre handicap. lite häftigt med deras lösning på justerbara vikter. Inga skruvar utan istället vikter som löper i en bana i bandelen av klubbans undersida.

Så kändes det att titta ner på TaylorMades nya draw-modell av Burner. Den kändes verklligen extremt stängd. Jag vet vad som händer om jag slår med en sådan. Med min sving, som ibland tenderar att komma för mycket utifrån, går alla bollar åt vänster. Tokmycket åt vänster.

Spine är Wilsons nya driver. Häftig! Inte riktigt fyrkantig, men nästan. Kände bra att adressera och hålla i. Ett intressant alternativ för den som siktar på att köpa ny driver inför säsongen 2008. Men, var noga med att testa. 46,5 tum långt skaft. Det är långt det.



Edit: Glömde skriva vad den kostar. 2.995 kr. Det är klart konkurrenskraftigt.

Hemma igen efter tre dagar på internat. Roliga dagar, men samtidigt väldigt intensiva. Därför var det särskilt skönt att svänga in på Dormy på vägen hem. Att få gå runt och botanisera bland 2008 års nyheter som i många fall redan hamnat i hyllorna. I några inlägg kommer jag att presentera mina första intryck efter att ha sett några av nyheterna.

Idag träffade jag en fotograf som var på plats och bevakade Scandinavian Masters i somras. Nog känns golfsuget när man bläddrar igenom de bilder hon valt att lägga upp på sin hemsida...


foto: Jeanette Sundin

Mina gamla blogginlägg från Masters:
Här
Här

På måndag nästa vecka presenterar Golf Digest sin lista över Sveriges bästa banor. Här kommer min gissade lista över topp fem. Den inbördes ordningen kanske kommer att se annorlunda, men det skulle förvåna mig om jag har fler än två fel. Under förutsättning att Bro Hof fyller kraven så att de över huvudtaget får vara med på listan.

1. Bro Hof
2. Halmstad
3. Barsebäck
4. Hills
5. Sand

Vidbynäs då, kanske någon undrar. Jag tror inte att dom kommer att finnas med på årets topp fem, men var så säkra, Vidbynäs kommer tillbaka efter den stundande ombyggnationen.

Golfbollen är på kurs. Inte whiskykurs, även om man skulle kunna tro det av bilden att döma. Nej, det handlar om helt andra saker som inte har vare sig med alkohol eller golf att göra.

Den uppmärksamme har säkert redan noterat att den dominerande whiskeysorten på bilden nedan är Glenmorangie, som är en gammal whiskeysort från Glenmorangie Destillery grundat av bröderna Matherson 1843.



Glenmorangeie ligger i regionen Highland, ett område med vacker natur och traditionella linkbanor. Säert värt ett besök. Den intresserade kan söka mer information HÄR.

Cobra har precis släppt bilder på sina nya järn UFi. För spelare som söker en klubba som kombinerar förlåtande egenskaper med distans och känsla.

Klicka på bilden för att läsa mer.



Läs även på Todays Golfer.

I butiker i europa under februari.

Jag är inte som seniorgolfaren jag mötte för några år sedan. Han som puttade 30 minuter varje morgon och varje kväll. Vår, sommar, höst och vinter. Nej, sådant tålamod har jag inte, men nog blir det några puttar varje vecka. Året runt.

Sedan några år tillbaka har jag en puttingmatta på kontoret. Tidigare delade jag rum med en julpyntsintresserad kollega. Vi hade en överenskommelse som gick ut på att jag fick ha en puttingmatta på golvet året runt och hon fick fylla rummet med tomtar, glitter, stjärnor och allt vad det var under "julperioden" 1 november till 1 mars. Eftersom hon bara fick pynta i samband med jul hemma gav hon mig gärna nöjet att få rulla ut en grön lite matta i utbyte mot några månaders utsträckt julpyntande på kontoret.

Numera delar jag rum med två andra golfare så det har egentligen aldrig behövts någon förhandling för att få rulla ut mattan. Dessutom har den en social funktion. Många kollegor, golfare som icke-golfare, svänger in i vårt rum då och då för att slå några puttar. Inte så frekvent nu som när mattan rullades ut då första gången, men ändå. Faktum kvarstår, det kliar i fingrarna hos många när dom ser den fina gröna mattan.

Idag fick den resande golfbollen göra ett besök på mattan.

Anonymiteten är bruten. Om intresse finns att veta vem jag är som skriver den här bloggen så finns nu chansen.

Östra Sörmlands Posten är en gratistidning som delas ut i mina hemmatrakter. I det nummer som kom i brevlådan idag finns jag porträttrerad som "månadens bloggare". Ni som inte får tidningen kan läsa den digitalt på nätet HÄR.

Jag har bloggat i snart ett år och drivs som de flesta andra bloggare av att så många som möjligt läser och kommenterar. Det gjorde att jag inte tvekade när jag blev tillfrågad om att hamna i tidningen.

Om ni som läser detta hittat hit tack vare tidningen eller webbplatsen www.osp.nu berätta gärna det i kommentatorsfältet. Och välkomna till Golfers Blogg, alla ni nya som gamla läsare.

Häromdagen dök den upp. Inbjudan till UTE International 2008, nästa års golfresa. Och idag beviljade chefen ledigheten. Tack för det!

Det var ju i samband med årets golfresa, UTE International 2007, som mitt bloggande tog fart. Jag hade började blogga en tid inna vi begav oss iväg, men resan gav kraft och energi att fortsätta bloggandet.

Årets resa gick till Lissabon med spel på Aroeira 1 och 2 samt Quinta do Peru. Nästa års resa går också till Lissabon, men vi stannar norr om floden Tejo och beger oss ut mot Cascais och Estoril.

Sikte och träning ställs nu in på vecka 5 med avresa den 26 januari och därefter sex dagars golfande, varav fem dagars tävlande. Vilka som åker med återstår att se, men inbjudan har skickat till de 16 som varit med tidigare år. 16 "gubbar" i mellan 40 och 70. Typ. Men på banan är åldersskillnader och yrkesbakgrunder som bortblåsta. Det handlar bara om golf och åter golf. Härligt avkopplande! Och allvar. Vi tävlar ju.

Här är länkar till årets resmål:

http://www.quintadamarinha-oitavosgolfe.pt

http://www.autogolfspain.com

http://www.lisbongolfcourses.com


Bloggande från UTE International 2007:
Avresa
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 3
Dag 4
Dag 6

Den viktigaste läxan från UTE International 2007 (för att inte tala om 2006 års upplaga!) är att ta med sig rejält varma kläder. Kortbyxorna stannar hemma och underställen packas ner tillsammans med mössa och vintervantar.

En av mina favoritbanor på sommaren. Just nu i vinterskrud, något som inte hindrar att en del spelar vad det verkar. För nog ser det ut som om någon nyligen slagit en boll från den här mattan. Min boll klarade sig dock från att lämna mattan komprimerad, den lyftes istället upp mjukt och hittade värmen i min ficka efter en liten kort utflykt till mattan.

Vid mitt korta besök tänkte jag en stund på Alastair Scott Robinson som nyligen lämnat oss. Jag kände honom inte närmare, men växlade alltid några ord med honom när jag besökte klubben. Och han kom alltid ihåg mitt namn, trots att vi träffades sällan och trots att jag inte var medlem på klubben. Senast vi pratade gav han mig råd kring puttning. Jag hade ju en del problem med puttningen under den gångna säsongen. Om det var Alastairs råd som hjälpte mig till bättre puttning vet jag inte, men tack vare råden avstod jag från att köpa en ny putter just då i alla fall. Jag kommer att sakna honom vid mina framtida besök på Eskilstuna GK.

Det här är första inlägget i en ny kategori här på bloggen. Kategorin heter "Golfbollresan". Ni kommer att få följa en golfbolls upplevelser på vägen fram emot nästa säsong. Bollen kommer att få följa med mig till jobbet, på resor, till tvättstugan eller var jag nu beger mig.

Den boll som får inleda resan är en Srixon Z-URS, nr 1. Om det är denna boll som får göra hela resan återstår att se. Det inte omöjligt att andra bollar kommer att dyka upp under resans gång.
Bollen startar sin resa från min dator.



Ni som vill bidra med gästbilder i denna kategori är mycket välkomna. Jag skulle gärna publicera en boll fotograferad på Kinesiska muren, på en pyramid i Egypten, uppe i Empire State Building, första tee på Pebble Beach eller egentligen från vilken plats som helst där ni som läser detta känner att ni vill fotografera en golfboll.
Bilderna kan mailas till: [email protected]

Cecilia tipsade om dessa i en kommentar. Och jag håller med, de är snygga.



Läs mer här:
http://shop.adidasgolf.com/women-footwear-club-tourmetal.html
http://www.adidasgolf.com/footwear/women/wtourmetal.html

Precept har i mina ögon länge varit ledande på marknaden för dambollar. Allt sedan man lanserade Precept Lady för nu många år sedan har man erbjudit långa och mjuka bollar för de damer och herrar som inte svingar så snabbt.

Nu har man lanserat en ny serie för damer:


Klicka på bilden för att läsa mer om bollarna.


Och de herrar som inte vill eller vågar spela på en damboll ska spela på denna:


Klicka på bilden för att läsa mer om bollarna.

Callaway har släppt en variant av sin FT-i-driver för att fira 25 år av innovation och teknologisk utveckling. Endast 2.600 exemplar av klubban finns till försäljning i Europa. Först till kvarn...

Vintern 1999 bestämde jag mig för att byta jobb. Jag skulle sluta på det gamla före jul och börja det nya i januari. Eftersom jag hade några semesterdagar kvar bestämde jag mig för att åka söder ut för att golfa några dagar i december. Jag hittade ingen golfresa som passade så jag bestämde mig för att flyga reguljärt och fixa golftider när jag kom fram.

Väl framme i Spanien och peppad till tusen inför fyra golfdagar så stod jag förgäves och tittade på bagagebandet i ankomsterminalen. Ingen resväska och inga golfklubbor. Paniken spred sig lite smått i kroppen kan jag lova. Till slut gav jag upp väntandet och gick till flygbolagets disk och anmälde försvunnet bagage. Där lovade man mig att skicka väskorna till mig så snart de kommit till rätta. Inget annat för mig att göra än att sätta mig i hyrbilen och åka till hotellet som låg 12 mil bort.

Den natten sov jag inte mycket. Dagen därpå regnade det. Jag väntade ett tag på väskorna men insåg snart att det är bättre att göra något av dagen än att bara vänta. Styrde därför till Valderama. Inte för att spela denna gång, utan bara för att titta och uppleva miljön. Visst såg det fint ut, men inte så fint att jag då var beredd att betala 1.500 kr för att spela. Inte då i alla fall. Inte ens om jag haft klubborna med mig.

Tillbaka till hotellet, men fortfarande inga klubbor och ingen väska. Begav mig därför till den intilliggande golfbanan. Hyrde en tung rackare till klubba och slog några bollar. Ingen större upplevelse. Kass klubba, kass range, kassa bollar och tankarna på annat håll. Nej, ingen kvalitetstid vid det rangebesöket direkt. Bestämde mig för att åka tillbaka till hotellet igen.

Nu! Äntligen! Golfbagen hade dykt upp. Kändes bra. Det var på något sätt den jag var mest orolig för. Kläderna kunde ersättas, men med klubborna kändes det värre. Kanske för att jag var osäker på hur mycket av klubbornas värde som skulle ersättas om dom försvann.

En timme senare dök även väskan upp och jag kunde pusta ut helt. Dagen var visserligen slut och en av de fyra möjliga golfdagarna borta. Som tur var hade det regnat mest hela dagen. Alltid något att trösta mig med.

Klubborna hade klarat förseningen väl. Bagen och paraplyet däremot hade tagit stryk och gått sönder. Men vad gjorde det. Det kunde varit värre och jag hade ändå tre golfdagar kvar.

Väl hemma igen var det dags att anmäla till försäkringsbolag och flygbolag att jag dels drabbats av försenat bagage och dels fått skador på golfbag och paraply. Som tur var hade jag bra försäkringar. Jag hade en hemförsäkring som gav mig ersättning för skadorna på bag och paraply, och flygbolaget gick in och gjorde det möjligt för mig att hämta ut ett nytt paraply och en ny bag. Dessutom fick jag ersättning för inköp upp till 1.000 kr under det dygnet jag var utan mitt bagage. Dubbel ersättning med andra ord. Inte helt fel. Jag vill minnas att jag räknade ut att jag fick ersättning motsvarande 1/3 eller om det t o m var halva resans värde. Allt tack vare bra försäkringsskydd.

Läs mer om försäkringar i samband med golfresor här:
Försäkringen räddar resan

Todays Golfer gör ett besök hos Callaway och visar i den här filmen under 18 minuter hur det går till:

Klicka på bilden för att se filmen

Med den här meningen passerar antalet inlägg på bloggen 500. Stort, eller hur?

Säsongen är definitivt över och har varit det i mina trakter sedan ett par veckor tillbaka. Jag har dock knappast reflekterat över det. Mitt huvud har varit fullt av annat. Det har varit mycket jobb och dessutom har jag ju tån i paket sedan operationen för en dryg vecka sedan. Med tån fortfarande i paket var det idag inte tal om att åka till vare sig inomhushallen eller gymmet, istället begav vi oss ut på en liten sörmlandsturné. Vi besökte först Öster Malma, jägarförbundets kursgård där det idag var julmarknad. Första besöket för oss. Vi kände till att jägarförbundet huserar där, men inte att det var så fint. Och så stort! En riktig julmarknad. Mycket trevligt.


Marknad vid slottet


Kanslibyggnaden

När jag stod där och filosoferade medan sambon var inne och handlade vildsvinskött i gårdsbutiken slog det mig att jägare är som golfare. De är lika passionerade av sitt intresse som golfare kan vara och när det lackar mot jul ska det köpas julklappar med jakttema. På marknaden fanns kläder, mössor, böcker och en massa annat sådant där som man bara "måste" ha om man är en riktigt passionerad jägare.

På ett sätt är det skönt att säsongen är över. Under säsongen är ju jag "lite" beroende av golfandet. Det är nog lite så att många andra saker prioriteras bort för att golfandet ska hinnas med. Risken finns ju att man blir lite inskränkt. Därför är det trots allt lite skönt att säsongen är över. Det är ju nu det finns tid över för andra upplevelser. Som att gå på julmarknad. Men inte nog med det. På vägen från Öster Malma svängde vi in på en lite grusväg efter att ha sett en skylt det stod "Fröja Café" på. Eftersom det var så mycket folk på Öster Malma drog oss kaffesuget in på den lilla grusvägen. och inte hade vi en aning om den upplevelse den svängen skulle föra med sig.

Vi hittade inte bara ett café utan en inredningsbutik av det annorlunda slaget. En butik inrymd i ett vackert litet hus långt ute på landsbygden. Väldigt trevligt! Ett besök rekommenderas varmt! Jag kan faktiskt tänka mig att åka hit någon gång i vår också. Kanske inte istället för en artonhålsrunda, men nog kan jag "offra" nio hål för att göra ett besök på Krogstorpsgård igen. Här kan man fika mitt ibland alla de saker som fanns att titta på eller köpa. Allt kändes genomtänkt.


Inredningsbutiken


Dörren till butiken



Läs också här:
http://www.hemmabo.se/butiken/ehandel
http://www.krogstorpsgard.se

Sådana här dagar och upplevelser är också viktiga i livet. Inte minst om mycket tid går åt till golfande när säsongen tillåter.

Igår träfffade jag en gammal arbetskamrat som jag inte träffat på elva år, dvs inte sedan jag började spela golf för tio år sedan. Roligt att ses igen efter så många år. Eftersom han är pensionerad sedan en tid frågade jag såklart hur han hade det och vad han fyllde dagarna med. Då började det lysa i ögonen. Ja, ni förstår själva vad han svarade:
"Jag spelar golf!" Det visade sig att han bor 50 meter från en av de havsnära banorna i Skåne. "Jag spelade min 174:e runda för året igår", fortsatte han. 174 rundor! Det är bra mycket det! Då gäller det att ligga i. Jag vill minnas att han så att banan förra vintern var stängd under bara tio dagar. Jamen, sa jag, på vintern tar du det väl lite lugnare och går med halvset som om det bara vore en promenad. "Nej, nej, det är fullset som gäller hela tiden", svarade kamraten. "Vi spelar ju tävling flera gånger i veckan", fortsatte han.

Låter som ett härligt och avkopplande pensionärsliv, eller hur?

Jag hoppas kunna göra ett besök på den omtalade banan, men det får vänta tills värmen återvänder igen.
20 sekundmeter och fem grader varmt låter lite väl tufft. I alla fall för en golfare från sörmländska inlandet.

Det har verkligen varit tunnsått med blogginlägg här på senaste tiden. Banan har stängt och en opererad tå har begränsat möjligheterna att träna och dessutom är november ingen högsäsong för nyheter på golfmarknaden. Det är bara några orsaker, men den främsta orsaken är att helt enkelt att det är jobb upp över öronen just nu. Många bollar i luften, men dessvärre inga golfbollar. Att ha mycket att göra brukar jag sällan eller aldrig lida av. Särskilt inte under golfsäsong. Finns det något mer avkopplande än att gå en golfrunda? Nej, det är svårslaget. I alla fall för mig. Den här veckan drabbandes jag dock av något som jag aldrig varit med om tidigare. Jag vaknade mitt i natten och alla de där bollarna snurrade runt i huvudet och jag kunde inte somna om.

Jag försökte mig på det där knepet som jag tar till ibland när jag lägger huvudet på kudden och vill somna skönt. Knepet går ut på att för mitt inre framkalla bilder av banor jag spelat och golfslag jag slagit. Det brukar alltid fungera. Efter ett hål eller två så somnar jag som ett barn. Så skönt. Det lyckades dock inte natten den veckan. Det som hände var att mina framkallade bilder inte blev "vanliga" bilder utan de blev till powerpointbilder! Powerpointbilder som jag hela tiden fastnade på eftersom varje bild kommenterades. Och jag hittade inte orden på något sätt. Jag kom inte längre än första hålet på Kallfors hur jag än försökte. Det fanns inget val, det vara bara att kliva ur sängen mitt i natten och så att säga "börja om från början".

Upp, dricka ett glas mjölk, äta en skorpa, borsta tänderna och sedan hoppa (nåja...) i säng igen. Nu gick det bättre powepointbilderna var borta och jag tror jag gjorde birdie på första hålet.

Måste bara testa om den här gubben rör sig...



Yes, he did! Söt, eller hur?

Var lite snabb nyss. Slösurfade lite i väntan på bättre tider och kvällens begivenhet då sambon och jag ska uppleva en musikalisk återblick på Queens musik på Globen. Lyckades klicka iväg ett inlägg som inte var tänkt som ett inlägg utan bara som ett utkast att skriva om vid senare tillfälle.

Hur som helst, det jag skulle skriva om senare var dessa bollar. Nu blir det inget inlägg senare utan det blir ett kortare nu istället. Bollarna heter Vision. Och för den som kan Queens repertoar vet att de gjorde en låt 1985 som heter just "One Vision". Vilket sammanträffande...





Häftiga bollar. Lite biljardboll över dem på något sätt. Vitsen med dem lär vara de stora siffrorna och att de gula lyser genom att skalet har upp UV-ljuset. På något sätt.

Läs mer HÄR.

Alla deras klubbor är kanske inte lika snygga som drivern, eller vad tycker du? Kolla på hemsidan, som dessutom är en av de snyggaste och bästa jag sett när det handlar om att presentera golfutrustning.



Viill man spela med Epon kan man prova ut och köpa hos EasySwing.

Kan man slå rakare än rakt? Är det i så fall värt 1.800 kr? Det finns skaft för alla, även för dem som är gjorda av pengar. Och dem som drivs av drömmar.

Padraig Harrington vann British Open med hybridskaft från Hybrex Golf. Hybrex Helix Tour är ett skaft som är gjort av både grafit och titan. Smakar det så kostar det. 1.800 kr. Finns hos Easy Swing.

Snygga skor som ser så sköna ut som bara FootJoy kan vara.

Klicka på bilden för att se mer.

Under säsongen som gått har jag klagat över en ond tå. Skrev också för en tid sedan ett långt inlägg där jag berättade "historien om den tå". Idag har jag opererat den onda tån, en s k Königs operation. Förhoppningsvis ska den nu bli bra. Just nu gör den ont. Inget konstigt med det. En uppskuren och igensydd tå gör ont. Särskilt om man skrapat lite i benet innan den syddes igen. Men det tar jag. Om jag nu slipper mer problem så får det gärna göra lite ont i en dag eller två.

Operationen genomfördes av en manlig läkare i 40-års åldern. Himla sympatisk. Och det är viktigt, i alla fall för mig. Jag är en sådan patient som gärna ritar och berättar och kommer med egna teorier. Så också denna gång. Jag berättade för honom hur det gick till senast det gjordes ingrepp i min tå. Idag var jag på kirurgen, den gången var jag på vårdcentralen. Jag bad då läkaren att få operera själv. Han bedövade och sedan bad jag sköterskan om en tång och gav mig på den egna tån. Grottade runt i tån, men lyckades inget vidare. Svårt att operera sig själv. (Fattar inte hur Rambo klarade att sy igen sitt eget sår i "First Blood"). Idag sa läkaren: "Du, det gången håller jag i kniven". Och det gjorde han bra.

Med under operationen var en ung kvinnlig sjuksköterskeelev. Första gången hon upplevde en Königs-operation. Jag passade såklart på att berätta lite om min "sjukdomshistoria" och nageltrångsupplevelser. Bl a höll jag med läkaren när han sa att man ska undvika att lägga stygn i nageln. Nej, det är inte bra. Det drar i såret och det gör ont. Viktig erfarenhet och kunskap hon kan glänsa med på skolan kanske.

Kul med en elev med. Jag fick lite Greys-känsla, och det är ju inte helt fel. Greys Anatomy är ikväll förresten. Dubbelavsnitt. Härligt! Då kan jag ligga i soffan och verkligen känna att jag lever mig in i historien.

Världsklass!
Och då inte bara när det gäller golfspelande utan även när det gäller att bygga personligt varumärke.

Åter igen har bloggen Deep Rough glimmrat till och underlättat för mig och mitt bloggande. Läs HÄR om du vill veta hur Clevelands CG 14-wedgar funkar.

Här testar Niclas Fasth Callaway FT-järn och FT-ibrid.




Så här ser FT-järnen ut:


(Bild från http://www.todaysgolfer.co.uk)

Så här ser FT-ibrid ut:

(Bild från www.golfwrx.com)

Titleist brukar inte passa vare sig min sving eller min smak. Deras nya hybrid skulle jag dock kunna tänka mig.

Hon har verkligen haft flyt i spelet den här helgen, Paula Creamer. Jag såg några hål igår på SVT24. Hon spelade imponerande bra. Och vilket klipp med drivern. Verkligen kul att se. Härligt för henne att avsluta säsongen så bra.

Grattis Paula till segern på LPGA Tournament of Champions!
67/65/68/68. Ruggigt bra.

Om Mike Oldfield spelar golf eller inte, det vet jag inte, men nog påminner bilden på omslaget på hans nya skiva om golfbollar, eller hur?



Det är dock inte golfbollar, men innehållet, musiken, tror jag kan vara helt perfekt för att koppla av till efter en lång golfsäsong. Eller varför inte i bilen på väg till golfhallen eller gymet.

Hur som helst spännande att Oldfield kommer med en ny platta. Släpps i februari.

Hade jag helt missat. Kul för Frösåker. En bra bana som ger goda förutsättningar för en lyckad tävling. Frågan är bara hur man som publik ska ta sig dit på ett enkelt sätt. Sjövägen kanske? Blir säkert en bra lösning. Det är jag övertygad om.

Läs mer HÄR.

Nya, snygga järn från Ping för damer.



Läs mer HÄR.

Och det finns inte bara järn, det finns en hel serie med nya klubbor för damer. Kolla HÄR.

På bloggen The Deep Rough hittade jag en bra och belysande recension av de nya Sumo-järnen. Klicka på bilden nedan och läs. Bra bilder dessutom.

Jag har inte sett Sumo-järnen i verkligheten, men de ser snygga ut på bild. Lite väl bred sula kanske, men snygga i övrigt. I alla fall på bild, som sagt.

Klicka på skärmdumpen nedan för att ta del av recensionen:

Varför tänkte ingen på detta tidigare, står det i bilden nedan. Har man helt missat att cyklisterna använt lösa ärmar länge? Hur som helst så fungera det väl även för golfare. Och det kanske man inte tänkt på tidigare.



Hämtat ur Golfsmiths katalog som man hittar HÄR.

Hittade till en sida med wedgar tillverkade av Chikara Design. Speciella och så snygga! Eller hur?

1988  reste jag runt i USA under fem veckor. Ett fullspäckat program med resande kors och tvärs från öst till väst. Mitt golfintresse var inte väckt på den tiden. Därför hade jag ingen aning om vad jag gick miste om under de två dygn jag befann mig i Phoenix. Fanns visserligen en del annat att se, som t ex de hundratals F16-plan som stod uppradade så lång ögat kunde nå på den flygbas där jag bodde under besöket.

Hittade detta långa inlägg på www.golfwrx.com. Skrivet av signaturen hull 17rw efter ett besök i Pings fabrik i Phoenix. Låter verkligen som en besök i tomtens verkstad.

"I just got back from Phoenix and I took the tour of the Ping plant. They were making a lot of product in fact at the time they were running 3 8 hour shifts, thats 24 hours straight of making clubs. I was able to take a look at the fitting center and range. Our tour guide said they recently had to put up a net in the back as Bubba Watson and some other Ping Tour Professionals were clearing the back of the range which is 350 yards, they previously did not have a net in the back.

I was able to view the wax casting trees and then the slurry ceramic trees once wax is removed. We were able to handle unfinished clubs before tree posts were ground off the bottom of the club. I saw the polishing room, were about 50 people are polishing the clubs before finishing and they let us hold clubheads that were still hot off the polishers. They we went to the shop where the Guyson finish was applied, the clubhead went in unfinished and came out almost instantly with the Guyson finish applied.

Next was the Paintfill room were they added the paintfill to all the heads and then they added the CTP (Custom Tuning Ports) inserts. The CTP's are also weighted so they can adjust swingweight to customers request or to get the club to D0, what they call the Ping standard for headweight. Depending on the length of the club they need a lighter or heavier CTP. We also visited Pings Rubber room were they are able to make all their own CTP inserts, putter inserts and bag and top bottoms. They also showed us machines that at one time were used to make parts for NASA. This was the same room where they made the famous Ping golfballs with the 2 colors. The bag tops and bottoms are one piece of plastic that come out of a mold and we were able to handle them hot off the mold. They showed us the medium material they use for this and it is basically a plastic pellet with a few black dye pellets so they can get the black color as the medium material is clear.

We then proceeded to the assembly area where the clubheads were attatched to the shaft with epoxy and they use a driver for steel shafts to get the shaft into the head and with graphite the guy slams the butt end of the shaft on a metal pad to get the graphite shaft into the heads (The driver they use for irons cracks graphite so they do it by hand). They apply ferrules to the Tour and S58 heads before reshafting. The clubs are then placed into a dryer that super speeds the epoxy drying process. The clubs then go to the grip station where the grippers apply the tape and grip in only a couple of seconds (As fast as I have ever seen), there was a Women who puts the tape on by twirling the club and it goes on perfect everytime. The best part of this area was the guys doind the loft and lie, they literally have a computer that will not let them continue unless the lie is perfect (You would think this would happen often, Nope!) they would put the club in the vise hit it once and get the perfect lie everytime, it is suprising how hard they hit the club with the mallet.

The clubs then go through the packaging station where they are wrapped up in the famous Ping paper towel wrapping and plastic wrap, they are then put in a box and shipping label is printed. The tour concludes and you can head over to the club repair department. If you live in Phoenix and play Pings you are lucky! You can walk in there and they will do anything within a few hours and the cost of this was very reasonable (CHEAP). They have all kinds of hats and divot tools and stuff you can buy only there. I picked up a Divot tool ball marker and they gave everyone a Key Chain for free. Amazingly the cost of the Tour is Free! I was just amazed at the amount of clubs being produced, and Ping does not make any clubs until they have been ordered and paid for, they are a Zero debt company. They own the land and buildings, the machinery and all shafts and stuff are paid for. I had a great time!"

Tror jag det. Vem skulle inte vilja göra en sådan rundtur. Dessvärre lär Ping ha flyttat delar av sin produktion till Kina, precis som de flesta (alla?) andra amerikanska företag i branschen. Personalkostnaderna blev för höga i USA.

Läs inlägget och kommentarer HÄR.

På hösten bör man spela med en som har mjuk kompression. Mitt val denna höst har varit Srixon Trispeed. Bra boll, inte bara för höstgolf.

Bilden är tagen från tee på hål 7 på Kallfors niohålare. I bildens nedre högerkant syns greenen på hål 6.
Mitt i bilden syns greenbunkern på hål två på Kallfors artonhålare.
Längst bort i bild, backen upp mot hål 4 på artonhålaren.

Några bilder från "Sveriges bästa niohålare".



Greenen på hål 3.




Hål 5.




Hål 5.

Sådär. 50 rundor spelade den här säsongen. Jag tror det är någon form av rekord för mig. Därmed är det nog dags att avsluta utomhussäsongen. Men bara nog. Man vet ju aldrig.

Spelade ett varv idag på Kallfors niohålsbana. Sveriges bästa niohålare, tycker en del. Så kanske det är. Hålen "blev över" när Kallfors utökade med nio hål för ett antal år sedan. De tillhörde tidigare 18-hålsbanan.

Scoren idag blev:
1. dubbel
2. bogey
3. bogey
4. par
5. par (birdie på den andra bollen jag hade i spel på detta hål)
6. par
7. bogey
8. par
9. bogey
Par: 35
Score: 41/+6

Helt ok, skulle jag vilja kalla det under rådande förutsättningar, dvs höstgolf, fem plus i luften och ingen rull. Och en birdie blev det och dessutom fick jag avsluta med en mycket bra drive på hål 9. Kändes bra.

Bridgestone uppdaterar nu sina bollar e5 och e6. E5 har jag tidigare berömt här på bloggen. En uppdatering av den bollen låter klart intressant. Hoppas uppdateringen innebär en något mjukare kompression.

e5+ / e6+

Todays Golfer har inlett en serie tester "head-to-head" för att kora bästa drivern. I den match som publicerades i dag på deras webbplats var det TaylorMade Burner som stod mot Ping G10.

And the winner is...

Ping G10. Lättslagen och längre än Burner, säger de tre testarna. En av dem vacklade dock och menade att Burner är en lättare att träffa med, men håller samtidigt med om att G10 är längre.

Se filmen genom att klicka på bilden nedan.