Golfers

Häromdagen dök den upp. Inbjudan till UTE International 2008, nästa års golfresa. Och idag beviljade chefen ledigheten. Tack för det!

Det var ju i samband med årets golfresa, UTE International 2007, som mitt bloggande tog fart. Jag hade började blogga en tid inna vi begav oss iväg, men resan gav kraft och energi att fortsätta bloggandet.

Årets resa gick till Lissabon med spel på Aroeira 1 och 2 samt Quinta do Peru. Nästa års resa går också till Lissabon, men vi stannar norr om floden Tejo och beger oss ut mot Cascais och Estoril.

Sikte och träning ställs nu in på vecka 5 med avresa den 26 januari och därefter sex dagars golfande, varav fem dagars tävlande. Vilka som åker med återstår att se, men inbjudan har skickat till de 16 som varit med tidigare år. 16 "gubbar" i mellan 40 och 70. Typ. Men på banan är åldersskillnader och yrkesbakgrunder som bortblåsta. Det handlar bara om golf och åter golf. Härligt avkopplande! Och allvar. Vi tävlar ju.

Här är länkar till årets resmål:

http://www.quintadamarinha-oitavosgolfe.pt

http://www.autogolfspain.com

http://www.lisbongolfcourses.com


Bloggande från UTE International 2007:
Avresa
Dag 1
Dag 2
Dag 3
Dag 3
Dag 4
Dag 6

Den viktigaste läxan från UTE International 2007 (för att inte tala om 2006 års upplaga!) är att ta med sig rejält varma kläder. Kortbyxorna stannar hemma och underställen packas ner tillsammans med mössa och vintervantar.

Vintern 1999 bestämde jag mig för att byta jobb. Jag skulle sluta på det gamla före jul och börja det nya i januari. Eftersom jag hade några semesterdagar kvar bestämde jag mig för att åka söder ut för att golfa några dagar i december. Jag hittade ingen golfresa som passade så jag bestämde mig för att flyga reguljärt och fixa golftider när jag kom fram.

Väl framme i Spanien och peppad till tusen inför fyra golfdagar så stod jag förgäves och tittade på bagagebandet i ankomsterminalen. Ingen resväska och inga golfklubbor. Paniken spred sig lite smått i kroppen kan jag lova. Till slut gav jag upp väntandet och gick till flygbolagets disk och anmälde försvunnet bagage. Där lovade man mig att skicka väskorna till mig så snart de kommit till rätta. Inget annat för mig att göra än att sätta mig i hyrbilen och åka till hotellet som låg 12 mil bort.

Den natten sov jag inte mycket. Dagen därpå regnade det. Jag väntade ett tag på väskorna men insåg snart att det är bättre att göra något av dagen än att bara vänta. Styrde därför till Valderama. Inte för att spela denna gång, utan bara för att titta och uppleva miljön. Visst såg det fint ut, men inte så fint att jag då var beredd att betala 1.500 kr för att spela. Inte då i alla fall. Inte ens om jag haft klubborna med mig.

Tillbaka till hotellet, men fortfarande inga klubbor och ingen väska. Begav mig därför till den intilliggande golfbanan. Hyrde en tung rackare till klubba och slog några bollar. Ingen större upplevelse. Kass klubba, kass range, kassa bollar och tankarna på annat håll. Nej, ingen kvalitetstid vid det rangebesöket direkt. Bestämde mig för att åka tillbaka till hotellet igen.

Nu! Äntligen! Golfbagen hade dykt upp. Kändes bra. Det var på något sätt den jag var mest orolig för. Kläderna kunde ersättas, men med klubborna kändes det värre. Kanske för att jag var osäker på hur mycket av klubbornas värde som skulle ersättas om dom försvann.

En timme senare dök även väskan upp och jag kunde pusta ut helt. Dagen var visserligen slut och en av de fyra möjliga golfdagarna borta. Som tur var hade det regnat mest hela dagen. Alltid något att trösta mig med.

Klubborna hade klarat förseningen väl. Bagen och paraplyet däremot hade tagit stryk och gått sönder. Men vad gjorde det. Det kunde varit värre och jag hade ändå tre golfdagar kvar.

Väl hemma igen var det dags att anmäla till försäkringsbolag och flygbolag att jag dels drabbats av försenat bagage och dels fått skador på golfbag och paraply. Som tur var hade jag bra försäkringar. Jag hade en hemförsäkring som gav mig ersättning för skadorna på bag och paraply, och flygbolaget gick in och gjorde det möjligt för mig att hämta ut ett nytt paraply och en ny bag. Dessutom fick jag ersättning för inköp upp till 1.000 kr under det dygnet jag var utan mitt bagage. Dubbel ersättning med andra ord. Inte helt fel. Jag vill minnas att jag räknade ut att jag fick ersättning motsvarande 1/3 eller om det t o m var halva resans värde. Allt tack vare bra försäkringsskydd.

Läs mer om försäkringar i samband med golfresor här:
Försäkringen räddar resan

I april 1983 var jag i Orlando. Det var ett av de stopp jag och en kamrat gjorde i samband med en 30-dagars flygluff runt i USA. Det blev 22 flygningar under 25 dagar för att sedan de sista dagarna bo hos en släkting utanför New York.

Varken kamraten eller jag spelade golf på den tiden. Vi var därför helt ointresserade av alla fina golfbanor som fanns i Orlando. Även om vi hade varit intresserade är jag inte säker på att vi vågat lämna hotellområdet. Taxichauffören som körde oss från flygplatsen skrämde nämligen upp oss unga pojkar från Sverige när han berättade om att ormar och krokodiler.

Han själv hade efter sin flytt ill Orlando från Minneapolis slutat fiska av rädsla för krokodiler.

"Man vet aldrig om det är en stock eller krokodil man kliver på när man är ute och fiskar".

Lät ju inte helt kul. Han lugnade oss i alla fall när det gällde skallerormarna.

"Dom är inte så farliga, dom hoppar ju bara 2/3 av sin längd".

Men sedan fortsatte han:

"Värre är det med pufformarna, dom måste ni akta er för, dom tuggar sig in i köttet och sprutar ut sitt nervgift. Blir man biten måste man snabbt slita bort ormen".

Jo, tjena. Vi vågade knappt lämna hotellet och poolen under det dygn vi var i Orlando.

Nästa gång jag är i Florida vill jag trotds djuren ut på golfbanan.

Klicka på bilden för en tur bland några av Orlandos banor.

Under hösten och vintern är det många som beger sig till varmare land för att golfa. Hur det blir för min del återstår att se, jag brukar ju åka utomlands för att golfa en gång om året. Hoppas att det blir en resa i januari/februari med samma gäng som åkte i år. Planeringen ligger i startgroparna.

Om man nu ska ut och resa kan det hända att man snubblar över sådant som man egentligen inte vill veta finns. Jag tänker på olika former av sexturism. Att barn far illa mår i alla fall jag väldigt illa av. Om det dessutom handlar om sexuellt utnyttjande blir det om möjligt ännu värre. Det kan vara lätt att blunda eller låtsas som man inte ser. Fega ur helt enkelt. ECPAT har precis startat en kampanj för att hindra den barnsexturism som trots allt finns. 300 svenska resebyråer har anslutit sig till kampanjen.

Ska du ut och resa i vinter, tänk på alla barn som far illa och fega inte ur!






Läs mer om kampanjen här och här.

Vackert hål.

Kolla lägenheterna. Hyfsad närhet till banan. Dessa radhus eller lägenheter sträcker sig utmed halva banan Aroeira 1. Där det inte är den här typen av hus, ja där finns andra typer av hus. Det ena större och mer annorlunda än det andra. Ett av dem ägs förresten av fotbollsspelaren Figo. Särskilt mycket folk såg vi inte i husen, vilket berodde på att de flesta "bara" är till för sommarboende.

Satte vi puttarna på bilden? Det gjorde vi säkert. Hårt i bakkant. Båda två.

Quenta de Peru, Lissabon. Hål 16. 163 meter över vatten...eller ocean. Det var på detta hålet som en av kamraterna hade 13 slag i....utan att gå i vattnet. Då kan man tala om vattenskräck.

Hål 8 Quenta de Peru. Tufft hål. 151 meter över vatten.

Vädret var, som tidigare beskrivits, omväxlande under veckan.

Hål 1, Aroeira 1

Sista dagen bjöd på vackert väder...så småning om. Det var både kallt och dimmigt då de första bollarna slog ut.

Så var då en av årets golfhöjdpunkter i mitt golfliv över för den här gången. Väl hemma igen med 126 spelade hål i bagaget.
Under de närmaste dagarna hoppas jag hinna lägga ut fler bilder från veckan...och följa upp vad som hände på mässan i Orlando.

Dags att runda av, packa ihop och ga i golfide igen. Tre manader kvar tills dess att man star pa en gron tee igen. Innan dess ska det tranas, svingas...och testas och kanske ocksa kopas nytt. Far det finns ju alltid plats for en ny klubba i bagen...och i garderoben. :-)

Vill pa detta satt framfora ett stort tack till reseledaren, tavlingsarrangoren och resebyran Revent. Hoppas fa chans att delat igen 2008.

Mer  information om Revent kan man hitta har: www.revent.nu.

Reseledarens och tavlingsarrangorens nasta resmal blir Azorerna till varen. Mer om det tidigare i bloggen.

Femte tavlingsdagen. 18+27+18+27 och idag 18 hal da vinnaren skulle koras.
Jag hade formanen att ga i ledarboll som totaltrea infor sista rundan. Ledarens forsprang var sa stort att han redan fore rundan kunde se sig som ohotad. Och det var han. Vi som jagade spelade inte sa bra att det gick att ga ikapp. Daremot kom det att bli helt oppet om platserna tva, tre och fyra.

Jag tappade hela mitt forsprang till fyran under de forsta nio halen. Efter en uppryckning fran min sida och tva vattenbesok av fyran sa hade jag ater igen ett forsprang och borjade t o m narma mig tvaan. Allt kom att avgoras pa sista halet, par 5. Det blev ett dramatiskt hal med skogs-, vatten- och bunkerbesok i bollen och dessutom en fyrputt (!) av mig. Det gjorde att det inte blev nagra forandringar i placeringar under dagen. Darmed slutade arets UTE International med en tredjeplats for min del. Precis som forra aret. Kul tavling med trevliga spelkamrater. Ser redan fram emot UTE International 2008.

I morgon ar en ny dag och en s k fridag da vi kan valja vad vi vill gora. Minst nio av oss har valt att spela golf aven i morgon. Da pa ny bana som vi inte spelat tidigare.

Sjuklaget ar, sa vitt kant, oforandrat, dvs inga nya sjukdomsfall att rapportera. Vi som ar friska fortsatter att knapra vitpeppar.

En harlig golfdag i soligt vader, nara vindstilla och en temperatur upp emot 15 grader. Nu har vi nastan glomt hur mycket vi fros under den forsta dagen.

I tavlingen borjar det nu dra ihop sig. Vem som kommer att vinna star nagorlunda klart om han inte totalt klappar ihop i morgon. Daremot ar det helt oppet om platserna efter. Sjalv ligger jag pa en tredje plats totalt efter dagens uppryckning med andra basta resultat i singelspelet och aven i bastbollen over nio hal.

Sjuklaget ar sadant att totalt sex av sexton har insjuknat i nagon form av magakomma. Tre av dem som insjuknat ar nu pa benen igen. Senaste sjukdomsfallet noterades ikvall. For oss som klarat oss sa har langt ar det bara att vanta och se. Utover tidigare redovisade huskurer ar det inte mycket annat att gora.

Enligt hotellchefen ska det bli vackert vader aven i morgon. Vi ser fram emot annu en skon golfdag i solen...och hoppas att alla ar friska och kan spela.

Den efterlängtade solen kom denna dag...skont.

Dagen bjod pa battre spel pa manga hall. Sjalv hittade jag svingen, men lyckades inte scora sarskilt bra. Haller dock min tredje plats i startfaltet, men har tappat slag pa ledaren. Aterstar 45 hal aterstar...mycket kan handa.

Tredje dagen borjade med dimma...och magsjuka i gruppen. I skrivande stund, strax fore middagstid, har fyra av 16 insjuknat. Vi andra proppar i oss vitpepparkorn, dricker whiskey och haller alla tummar som gar.

Dagen i ovrigt bjod pa mycket sol och en helt annan golfupplevelse an tidigare dagar.

Dag 2. Battre vader. Idag krop temperaturen upp over tio grader och sakert upp mot 15 nar solen val tittade fram under eftermiddagen. Men det regnade ocksa. Bra mycket. Och en hagelskur. Spelet da? Samre an igar. Skrev inte det igar, men jag vann dagstavlingen och fick idag ga med ledarvasten. Rasade ner i den sammanlagda resultatlistan efter bade singelspelet och eftermiddagens bastboll over nio hal.

Bilden tagen fran dryga 200 meter in mot green pa hal arton.

Nya dag i morgon. Nya chans till bra spel, att vinna dagstavlingen och att aterta ledningen.
Hål 18 Aroreira 2

Speldag 1 till anda. Kallt och blasigt, men kul att spela pa gron bana igen. 4 grader och regn...vi hoppas pa battre vader till i morgon.