Golfers

För er som tycker om att läsa om golf och gärna kliver in "bakom kulisserna" och tar del av tankarna bakom utrustningen kan jag rekommendera Callaways eget kundmagasin. Snyggt magasin som är väl värt att bläddra i. Laddas hem gratis härifrån: Callaway Golf Magazine. Det är såklart ett påkostat reklamblad, men vad gör det.

Det förra inlägget om Poulters headcover fick en kamrat att ge sig ut i cyberspace och leta efter andra annorlunda headcovers. Han visade mig utbudet på den här sidan.
Roliga, coola och häftiga. Skulle gärna styla min driver med någon av dem på bilderna nedan. Varför inte köpa några olika? Då skulle man kunna välja headcover efter humör.

Poluter. Golfaren som gärna syns. Han som klätt sig i rosa, brittiska flaggan och mycket annat, vad gör han för att synas ännu mer? Jo, sätter sig själv i bagen i form av en headcover. Coolt. Och den som vill ha en cool kille i bagen kan beställa en Poulter-kopia här.

Nu lanserar Callaway en egen butik på nätet. Kanske inte värt för oss svenskar att handla från då produkterna finns både i svenska butiker och svenska nätbutiker, men webbplatsen är ändå väl värd ett besök. Snygg och lättnavigerad (se och lär Dormy!). Adressen är http://shop.callawaygolf.com/. Vill du titta in, klicka här.

Först visades Burner-drivern. Därefter hybriden och nu kommer järnen. Än så länge inte på den svenska marknaden, men kanske har vi dem i butikerna till våren.

Både drivern och hybriden har sagts ska rikta sig till de lite bättre spelarna. Klubban på bilden ser knappast ut att ha samma spelargrupp i åtanke. Lite för mycket oversize, men svårt att avgöra efter att bara ha sett en bild.

I det nyligen beskrivna drivertestet finns det en sak som är slående: det står inte ett ord om vilka skaft klubborna testats med! Detta är anmärkningsvärt, men inte alls ovanligt. Det skrivs nämligen sällan eller aldrig om olika typer av skaft i samband tester, särskilt gäller det tester av fairwaywoods och drivers. När det gäller jänrklubbor är det viss skillnad. Där väljer man i alla fall att skilja mellan grafit- och stålskaft. Skillnaden mellan dessa skaft är uppenbar inte minst för ögat.

I tester av drivers och fairwaywoods ligger fokus på huvudet, dess konstruktion och utseende. Skaften kommenteras sällan. Det blir nämligen mycket svårare då. I Sverige har vi fortfarande en tradition att man köper sin klubba direkt från hyllan med det standardskaft som erbjuds. De flesta golfare väljer bara mellan de olika tillgängliga skaft-flexen. Få, alltför få, bryr sig om att välja några andra skaftalternativ än de som golfshopen valt. Då kan det vara intressant att veta att skaftet sägs ha hela 80 procents inverkan på känsla, längd och "rakhet". De resterande 20 procenten står huvudet för, det som vi lägger allt fokus på både när vi tar del av tester och inte minst när vi väljer klubba i butiken. Här kan man verkligen tala om fel fokus! Jag tror och hoppas dock att detta kommer att ändras. Jag är övertygad om att våra golfklubbor i framtiden i allt större utsträckning kommer att skräddarsys.

Svårigheten ligger inte i att hitta en bra klubba utan en klubba med rätt skaft för just den svingen som golfaren har som ska använda klubban.

Så var det då dags. Nu börjar de första svaren, eller i alla fall indikationerna, dyka upp på vilken driver som kommer att gå längst och rakast på golfbanorna i sommar. Den brittiska tidningen Golf Monthly presenterar i sitt marsnummer ett test av följande drivers:

• Bobby Jones, Players Series (finns inte i Sverige vad jag känner till)
• Callaway, Fusion FT-i (den omtalade squaredrivern)
• Cleveland, Hibore XL (finns omskriven här på bloggen eftersom jag själv testat den)
• Nike, SasQuatch Sumo2 (den andra omtalade squaredrivern, den med det höga ljudet)
• TaylorMade, r7 Draw
• Wilson, Staff Dd6+

Testare var en golfprofessional och fyra golfare med handicap 6, 12, 18 och 21. Ganska bra spridning i handicap så att vi medelgolfare kan bilda oss en uppfattning om vilka klubbor som kan vara idé att prova. Vad tyckte då dessa testare? Vilken klubba tyckte man var bäst? Vilken var rakast och vilken var längst?

I spekulationerna kring alla nya drivers på marknaden så har det mesta handlat om de nya fyrkantiga klubborna från framför allt Nike och Callaway. Det har sagt att dessa ska vara det rakaste man kan slå med. Kanske inte längst, men rakast. En annan klubba det talats om är Cleveland HiBore XL. Kanske inte rakast, men mycket lång. Har det sagts. Om TaylorMade har det nästan inte sagts något alls. Jo, möjligtvis har det talats om det val dom gjort hittills att inte släppa någon s k square driver. Och vad händer då i årets första test? Precis det som ingen kunde vänta sig: TaylorMade rankas högst!

Nu är det som sagt ett objektivt test och skillnaderna mellan dagens drivers är små. Jag sa nyligen till någon att det är betydligt större skillnader mellan golfarnas olika svingar än vad det är mellan dagens klubbor. Svårigheten ligger därför inte i att hitta en bra klubba utan i att hitta en bra klubba som passar just din sving. Och det är inte alla gånger så enkelt. Därför kommer s k customfitting, eller skräddarsydda, klubbor, att säljas allt mer.

Tillbaka till testet.
TaylorMade den klubba som uppskattades mest av testarna, den upplevdes som längst, snyggast och med skönast känsla. Det var också den klubba som bedömdes ge mest för pengarna. Precis som väntat var det Callaway och Nike som var de rakaste i testet. Ser man till kampen mellan just Callaway och Nike så var det Callaway som gick som segrare ur den kampen eftersom testarna bedömde att Callaway hade en känsla som var lika bra som den i TaylorMade-drivern. Till Nikes fördel kan man dock, om man lusläser testresultaten, se att deras SasQuatch bedömdes vara längre än Callaways Fusion FT-i. Ganska mycket av dött lopp mellan de två, med andra ord.

Det kanske mest anmärkningsvärda i testet var att Cleveland upplevdes vara den kortaste av de testade klubborna. Den som skulle vara så lång! Däremot får klubban ingen kritik för att vara hård i träffen, något som jag slogs av när jag testade den. Märkligt, eller hur? Vi har ju ändå slagit med samma klubba. Fast det är ju så det är. Dessa tester är subjektiva och vi upplever inte minst känslan i en klubba olika eftersom vi har olika refernsramar. Förmodligen har dessa golfare aldrig provat vare sig Bang Bangster eller KZG GF4.

Det var som sagt det första testet jag tagit del av där några av årets hetaste drivers testas mot varandra. Det lär komma fler. Jag skulle inte bli förvånad om resultaten ser helt annorlunda ut nästa gång jag rapporterar om drivertester. Jag skulle snarare bi förvånad om resultaten var lika.

Det skriker Tom Cruise i flmen "Jerry Maguire" åt sin klient idrottsstjärnan. Jag undrar om man inte måste vara en välbetald stjärna för att vara beredd att öppna plånboken för Maruman-klubborna på bilden. Drivern kostar 17.500 kr skaftad och klar. Järnen kostar 42.000 kronor, men då får man åtta stycken. Och har man redan järn och driver så måste man såklart ha Maruman-wedgar, -fairwaywoods och putter i bagen också.

Vill man läsa och drömma mer om dessa vackra klubbor kan man gå in här:

http://www.marumangolf.co.uk

http://www.maruman.co.jp/english/index.html

http://www.golfnuts.se/MARUMAN_GOLF.asp

Och vill man klämma och känna kan man göra det hos flera återförsäljare i landet. Jag gjorde det hos Easy Swing i Stockholm, där jag springer som kund och låter dem lösa mina "problem" då och då. Ruggigt snygga klubbor att både titta och hålla i. Jag känner mig dock lite tveksam till att stoppa dem i bagen. Skulle de verkligen kunna göra underverk för sving och score? Och kan man ta dem med in i restaurangen? För inte skulle jag vilja ha en bag med klubbor som betingar ett värde på 100.000 kr stå utomhus. Det kan ju börja regna...

Under säsongen 2005 dök de upp så smått på banorna. Trehjulingarna. Det hade funnits varianter tidigare, men nu kändes de mer gedigna. Jag var nog inte ensam om att i smyg snegla på de lyckliga som sköt dessa framför sig. Jag kunde konstatera att det var få yngre golfare som valde att prova. Inte så att man kunde se trehjulingarna som golfbanerullatorer, men helt klart var det få under 60 som körde trehjuling 2005.

Men det var då det.  Säsongen 2006 såldes det trehjulingar i mängder. Fråga i shopen på Strängnäs GK får ni höra. Där var det väntlista på att få köpa en Max Ti 1000.

Jag skaffade min på försommaren förra året. Vilken lysande investering! Det som 60-plusarna förstod redan 2005 nådde oss "yngre" golfare först 2006. Många ville rulla, skjuta och prova i samband med var och varannan golfrunda som spelade. Jag fick t o m avundsjuka blickar den där heta sommardagen när temperaturen kröp upp mot 30 grader. Jag och kamraten gick med våra trehjulingar med paraplyerna uppmonterade som solskydd. Vi sköt vagnarna lätt framför oss medan andra drog, bar och släpade på sina bagar.

Nu är snart en ny säsong i antågande. Jag tror att 2007 blir trehjulingarnas definitiva genombrott i Sverige. För er som ännu inte skaffat någon, gör det. Det är som att ha caddie med skillnaden att du får bedöma avstånden själv.

Bilden visar Max Ti 1000, förra årets storsäljare. Inför året kommer en uppgraderad variant med dämpning och en med batteridrift.

För några år sedan mailade jag Dormy och gav dem beröm för deras webbplats. Enkel och överskådlig. Sedan gjordes webbplatsen om och kom att omfatta hela deras utvidgade verksamhet. För att hitta till webbshopen krävdes nu extra klickande. Nu är det dags igen. Dormy har gjort om sin webbplats.

Jag har surfat lite hit och dit och första intrycket är att den är sämre än tidigare. Allt är så smått! Ja visst går det att klicka på bilder för att få dem större, men är det så bra egentligen? Ja, det är det kanske, men bättre hade varit om bilderna varit större redan från början.

Sedan kräver vänstermenyn att man ökar textstorleken för att den ska bli behagligt läsbar. I alla fall på min dator. Men det sämsta av allt är att sidan med webbshopen måste stå och ladda i 10 sekunder (!!) innan den är uppe helt. Dormy, vad har ni gjort? Ska det vara så här? Säg att ni inte försökt utveckla katalogen också. Säg att den är lika snygg och översiktlig som tidigare år.

Vad tycker du? Bedöm själv: http://www.dormy.se

Våren är testernas tid. Nu ska ny utrustning ut på marknaden. Införsäljningen till butikerna är gjord, nu gäller det att produkterna hittar konsumenterna också. En strategi är att se till att det skrivs så mycket som möjligt om de egna produkterna. Ett sätt att få utrymme i medierna är att finnas med i olika tester. I Sverige är de ledande golftidningarna Golf Digest och Svensk Golf ganska försiktiga med att publicera subjektiva tester. För det är ju vad det handlar om. Testerna kan egentligen aldrig vara objektiva. Antingen är det Pelle och Stina som tycker till efter att ha provat viss utrustning, eller så är det någon svingande maskin som smiskat iväg bollar med ett perfekt svingspår. Det är en av de bidragande orsakerna till att man i Sverige valt att ligga ganska lågt när det gäller tester. Visst har det förekommit både drivertester och bolltester, men jämfört med hur mycket det publiceras tester i t ex Golf Monthly och Todays Golfer så är den svenska testverksamheten blygsam. Det tycker jag är synd. Jag är galet road av alla dessa subjektiva tester!

För er som delar "testberoendet" med mig kan jag rekommendera två webbplatser:

http://www.golftestusa.com

http://www.rankmark.com/

GolfTest USA är definitivt värt ett besök för den som roas av golfbollar. De har nämligen nyligen presenterats årets bolltest.

För den som attraherades av beskrivningen av Sonartec-wedgen är GolfTest USA också värt ett besök. Sonartec t35 placerade sig nämligen i topp i deras test.

Sonartec är en klubbtillverkare som i mina ögon fört en ganska undanskymd tillvaro på den svenska marknaden. Företaget har blivit känt för sina fairwaywoods som finns i många av proffsens bagar. Efter framgångarna med fairwaywoodsen breddade man häromåret sortimentet så att det även omfattade hybrider. Nu breddar man ytterligare och försöker göra sig ett namn även på wedgemarknaden. Inför säsongen 2007 släpper man den smidda wedgen t35.

Draghjälp i lanseringen av wedgen har man fått genom att den hamnade direkt på Golf Digest Hotlist. Och inte undra på det. Snygg är den! Den har en borstad finish med reducerad glänseffekt och är smidd av 8620-kolstål som ger mjukare känsla och mindre vibration.

Mer om t35 finns att läsa här: http://se.sonartec.com/?product=pt35

På torsdag startar årets stora utrustningsmässa i Orlando. Mässan har tappat lite i glans under de senaste åren då nyheter inte längre släpps på marknaden en, utan flera gånger om året. Trots det är mässan fortfarande en av de stora årliga golfhändelserna, vid sidan av major-tävlingarna såklart.

Den som vill följa vilka nyheter som presenteras dag för dag kan göra det här:
http://www.pgamerchandiseshow.com

Golf Digest gör sin egen lista över den hetaste utrustningen inför säsongen.

Topprankade drivers:

Callaway Fusion FT-5 ....redaktörens val

...och övriga på guldplats

Callaway Big Bertha 460
Callaway FT-i
Cleveland HiBore XL
Nike SQ Sumo
Nike SC Sumo2
Ping G5
Ping Rapture
Taylor Made R7 SuperSquad

Känns lite som helgardering. Alla de heta nyheterna finns med. Visst, det är subjektiva val av Golf Digest medarbetare, men nog hade det varit roligare om det inte varit så många som fick guldmedalj. Kanske visar detta att dessa listor är helt ointressanta. Vilken eller vilka klubbor som är bäst beror alltid på vem som håller i den.

Läs alla "hotlists" eller bygg din egen här: http://www.golfdigest.com/