Golfers

För professionella spelare är det vardag att spela med en caddie vid sin sidan. Det är det inte för mig. Jag får uppleva det en, två eller kanske tre gånger under en säsong när min sambo följer med ut på banan. Igår var en sådan dag. Det är alltid lite speciellt när hon följer med ut på banan. Rutinerna blir annorlunda och jag känner omedvetet lite extra krav på att "visa vad jag kan". Jag vill ju, för henne som inte spelar golf, visa hur kul golf är. Vill ju att hon ska se och uppleva flytet. Hur kul är det att gå med på banan och få leta bollar i skogen på vart och vartannat hål? Hon fick under gårdagens runda uppleva både och. Jag höll mig mestadels på och nära fairway. I alla fall inte ute i skogen. Det gjorde däremot en av kamraterna i bollen. Att han inte tappade modet var ett under. Vi spelade inte ett enda hål utan att han låg i skogen, i ett vattenhinder eller i en bunker.

Tillbaka till upplevelsen att spela med caddie vid sin sida. Vad ska man göra av händerna? Som spelare får man sin klubba, slår slaget och lämnar tillbaka klubban till caddien. Därefter ritar man in en siffra i scorekortet, men sen då? Vad ska man göra av händerna? Hänga med dem i byxfickorna känns inget vidare. Gå med armarna i kors är lika illa det. Jag saknade under gårdagens runda en liten bok, en sådan som proffsen ibland har. Man ser dem gå där och skriva lite då och då. Förmodligen anteckningar om hur de spelat föregående slag.

Vi amatörer skulle kunna göra något liknande. Vi skulle kunna ha ett liten bok och rita en glad gubbe efter ett lyckat slag och en ledsen gubbe efter ett misslyckat slag. Sedan när man kommer in efter avslutad runda kan man till statistiken föra antalet glada och ledsna gubbar. Det är också ett sätt att mäta hur väl man spelat rundan. Ett sätt att fokusera på hur väl man svingat eller träffat bollen istället för att bara titta på antal slag och poäng. Det tangerar tänkandet  det som speglas i boken "Kvantgolf" av Kjell Enhager. Klart läsvärd!

Gårdagens runda på Enköpings GK innehöll många glada gubbar, men ingen vidare score. Det var dök inte det vitkiga igår. Antalet glada gubbar var viktigare. Och sådana fanns det många igår. Drev bollen bra, chippade bra och puttade bra. Dessutom var jag själv en av de glada gubbarna. Jag hade ju sällskap av kvinnan i mitt liv på banan.