Drömmar och verklighet

Jag läste ett inlägg på forumet på golf.se häromdagen. Det handlade om någon som bläddrat tillbaka i gamla golftidningar och klubbtester. Han kunde konstatera att även då, för tiotalet år sedan, lovades de nya klubborna gå både rakare och längre. Och så har det väl varit sedan dess. Alla nya klubbor går rakare och längre än förra årets modell. Rakare och rakare, längre och längre i tio år. Snart är man väl nästan förbi green även på par femmorna. Om man ska tro reklamen.

Nu finns det ju en verklighet också.
En viktig komponent som klubbfabrikanterna "glömmer" att prata om är spelarens förmåga. Han eller hon som håller i klubban. Jag vet ju t ex att det går att slå snett med Callaway FT-i. Svingar man utifrån och in så kan man som högerspelare utan problem trycka bollen rakt ut åt vänster. Rakt, men helt snett eller åt fel håll. Knappast klubbans fel. Visst kan klubban påverka, men svingen påverkar mer.

Jag kan, mot min vilja, tycka att det ibland blir lite för mycket med alla innovationer på utrustningssidan. Det är lätt att förledas och tro att allt nytt gör underverk. Det är så lätt att drunkna i reklamen och drömmarna och tro att man kan köpa sig till bättre spel på banan genom att skaffa det senaste och dyraste. Nu är det väl inte bara hoppet om bättre spel som gör att jag är halvt besatt av golfutrustning. Nej, det handlar nog om andra saker också. Jag har periodvis i mitt liv varit besatt av olika typer av prylar. Det har varit löparskor (läste varenda test som gick att uppbringa!), ryggsäckar, cyklar och en mängd saker andra saker som säkert i sig skulle kunna bygga en blogg. Jag skulle tro att drivkrafter utöver funktion och drömmar faktiskt är färg och form . Om man ska vara djup kanske denna besatthet är mitt sätt att visa på ett konstnärligt intresse som inte alls visar sig i tavlor på väggarna och statyetter i hörnen.

Vart vill jag då komma, undrar kanske den som orkat hänga med så här långt? Jo, för en tid sedan köpte jag en ny driver. En Ping G10 som jag lät "customfitta" eller skräddarsy som det lite snyggare heter på svenska. Det blev lite stressigt före Lissabonresa och klubban dök upp i sista stund och jag hann inte testa den före resan. Därför var jag hos klubbmakaren i veckan för att göra en svinganalys med nya klubban. Jag ville veta om den med min sving ger mig så mycket av längd och riktning som jag bara kan få.

Klubbmakaren och jag jämförde med de lagrade värdena från min gamla Ping G5 och kunde konstatera följande:
  • svinghastigheten med den nya klubban är något lägre (skaftet är en tum kortare i G10:an och skaftet 10 gr tyngre, allt för att öka säkerheten)
  • bollhastigheten är något högre
  • totallängden är något längre (vi pratar få meter)
  • utslagsvinkeln är högre
  • nedslagsvinkeln är bättre och kommer att ge mer rull.

Något bättre i teorin med andra ord, men om man ska tro siffrorna så handlar det inte om någon revolution jämfört med G5:an. Återstår att se vad alla dessa resultat innebär i verkligheten, på banan.

Och då är vi framme vid vad detta långa inlägg egentligen handlar om. Jag frågade nämligen klubbmakaren om vilken boll jag bör ha mot bakgrund av de värden som testen visade på. Då sa han det där man egentligen inte vill höra men som en spelare på min nivå är pinsamt medveten om:
"När du slår de där låga bollarna bör du ha en boll som spinner mer med drivern för att få höjd, men när du slår de där höga bollarna kan du spela med en boll med mindre spinn."

Detta är ju den jobbiga verkligheten. Min sving är ju inkonsistent. Jag träffar ibland bollen square i en uppåtrörelse och i mitt på klubbladet. Ibland går jag brantare på bollen, ibland square men ofta med en utifrån och in rörelse som skickar bollen rakt åt vänster. Alla dessa variationer i svingen, som må vara små i grader, påverkar i hög utsträckning både längd och riktning mer än både klubbval och bollval gör. Det är den pinsamma verkligheten.

Slutsatsen av detta borde då bli att jag (och många med mig) borde träna mer teknik. Visst är det kul att köpa nya klubbor och bollar, men dess inverkan på spelet är inte så stor som man kan förledas att tro av reklamen och drömmarna.

Vad har jag då lärt av detta?
Hur kommer detta resonemang och dessa slutsatser att påverka mitt utrustningsintresse?

Svaren är ingenting och inte alls. För det finns andra värden i intresset utöver funktion, precis som tidigare konstaterats. Så länge det finns en attraktionskraft i färg och form kommer också drömmarna att leva.

Keep on dreaming. Keep on swinging.

Kommentarer
Postat av: Peter

Är du nöjd med din G10 då? Är själv lite sugen på den :)

2008-02-16 @ 18:44:19
Postat av: David

Ruggigt bra inlägg!

2008-02-16 @ 22:42:47
Postat av: Golfer

Peter: Jag har lite svårt att svara på den frågan ännu. Jag spelade visserligen sju rundor med den i Portugal, men har ännu inte slagit ett slag på rangen. På banan tyckte jag nog att jag var lite mer yvig än jag är van vid, men det kan ju bero på att svingen är rostig och att jag är ovan vid skaftet. Det jag helt klart kan säga är att huvudet är mycket bra. Skön känsla i det. Skaftet är ett UST V2 HL. Det är mycket stabilt men har inte den kicken jag är van vid. Dessutom har jag låtit korta skaftet med en tum eftersom Ping valt att leverera sina skaft med 45.75 tums skaft vilket är lååångt.
Om jag är nöjd kan jag först svara på i vår när jag får testa längderna på banan där jag vet hur långt jag brukar slå. Hade under Portugalvistelsen några riktigt långa drivar så det bådar i alla fall gott.

2008-02-16 @ 23:37:07
URL: http://golfers.blogg.se
Postat av: Golfer

David: Åh, tack. :-)

2008-02-16 @ 23:38:01
URL: http://golfers.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0